
Historiska vägar – Milstolpar
sattes upp i Sverige under perioden 1649-1870 och skvallrar om att det en gång i tiden klapprade många hovar längs vägen.
Det var landshövdingarna i de olika länen som blev ansvariga för att milstolpar uppsattes. Milstolparnas funktion sammanhänger med gästgiveri- och skjutsväsendets organisation. Genom milstolparna kunde resans längd beräknas. Vägvisning till olika orter började tillämpas från mitten av 1700-talet.
Resans längd skulle kunna mätas från båda hållen. Därför sattes milstolpar upp efter systemet 1 mil, 1/4, 1/2, 1/4 och 1 mil. Mellan varje stolpe var det alltså en fjärdedels mil (c:a 2 672 m). Från denna indelning kommer uttrycket ”en fjärdings väg”. I samband med att metersystemet infördes 1878 upphörde efterhand milstolparna att gälla.
Milstolparna tillverkades i trä eller sten. Från 1700-talet blev stolpar av gjutjärn vanliga. Utöver avståndet finns på stolparna vanligtvis även årtal, kunglig krona och landshövdingens i länet initialer.
Förutom milstolpar finns det även s k väghållningsstolpar efter våra gamla vägar. Dessa är minnen från naturaväghållningens dagar. Då var varje bonde underhållsskyldig av vägavsnitt i förhållande till sin gårds storlek.
Det finns ca 8 000 bevarade milstolparna som är värdefulla tidsdokument.